Varför är debatten om Sameh Egyptsons avhandling så upphetsad?
Mats Lindberg
Mats Lindberg är professor emeritus i statsvetenskap.
E-post: mats.lindberg@oru.se
Statsvetenskaplig tidskrift · Årgång 125 · 2023 /2
https://drive.google.com/file/d/1A4WvExmURblo2k0sFGmYYcUdY0HPA6hP/view?usp=sharing1. Avhandlingen och dess kritiker
Intresset för Sameh Egyptsons doktorsavhandling har varit ovanligt stort. Global politisk islam? Muslimska brödraskapet & Islamiska förbundet i Sverige (CTR, Lunds universitet) har laddats ner över 25 000 gånger från universitets hem sida. Sammanlagt har det kommit ett trettiotal debattartiklar i pressen. Antalet inlägg på sociala medier är oräkneligt. Något liknande har vi, vad jag vet, inte upplevt sedan Leif Lewins avhandling Planhushållningsdebatten (1967) som såldes i ofattbara 7 000 exemplar och föranledde en omfattande debatt. En
oenig betygsnämnd godkände Egyptsons avhandling med siffrorna 2–1.1 Sameh Egyptson driver tesen att Islamiska förbundet i Sverige (IFiS) med sitt kringliggande organisatoriska nätverk – som genom donationer från Mel lanöstern äger Stora moskén på Söder i Stockholm och Göteborgs moské – inte huvudsakligen är ett religiöst trossamfund. Han beskriver i stället Islamiska förbundet som en välorganiserad politisk rörelse med en politisk agenda för samhällsförändring i islamiserande riktning. Dessutom är Islamiska förbundet och dess organisatoriska nätverk, enligt Egyptsons analys, en gren
1 Värdefulla kommentarer har mottagits av doktoranden i historia i Göteborg, Rebecka Dahlkvist, samt mina statsvetarkollegor, professorerna Sverker Gustavsson, Uppsala, och Magnus Jerneck, Lund.
448 Mats Lindberg
av det transnationella Muslimska brödraskapet (MB), den första och största islamistiska politiska rörelsen i världen, verksam sedan 1928; enligt egna upp gifter med dotterorganisationer i ett 70-tal länder, varav 27 i Europa. Egyptson påpekar att termen ’islamism’ i forskningen, även i Sverige, till exempel hos islamologen Jan Hjärpe, betecknar politisk islam i allmänhet.2 Egyptson är noga med att framhäva att MB:s islamistiska ideologi och strategi sedan 1980- talet är huvudsakligen fredlig och gradualistisk.3 Detta till skillnad från den revolutionära dotterorganisationen Hamas på Gazaremsan, eller olika militanta utbrytningar och smågrupper som återfinns i till exempel al-Qaeda eller Isla miska jihad, vilka ser väpnad kamp som det primära.
Kritiken mot avhandlingen är av två huvudsakliga slag. Dels framhävs4 avhandlingens bristande metod, understödda av den underkännande betygs nämndsledamotens argument. Dels betonas avhandlingens bristande etik när den anger namn på (”hänger ut”) ledande personer som därmed utsätts för personlig fara. Men även fakultetens hantering av disputationsärendet har på sina håll utsatts för en känslomässigt upphettad kritik.5 De inlägg som är positiva betonar i stället avhandlingens substantiella resultat. Man anser att det är viktigt att det organisatoriska nätverket runt Islamiska förbundet har kartlagts, men också att nätverkets (fredliga och gradualistiska) ideologi och strategi för Europa har förtydligats.6 Allmänt sett är de kritiska inläggen mer upprörda än de positiva.
Kritiken mot avhandlingens bristande metod hämtar som sagt sin främsta legitimitet och sina argument från den underkännande betygsnämndsleda moten Torsten Jansons publicerade röstförklaring i Expressen den 14 februari (Egyptson svarade den 16/2.) Jag vill direkt säga att jag respekterar Torsten
2 För termen ’islamism’ och dess neutrala, klassificerande användning inom forskningen, se Jan Hjärpe, Islamismer (2010). Jfr också Reidar Larsson i Politiska ideologier i vår tid¸ som i åttonde upplagan (2014) skiljer mellan två huvudsakliga slag av ”revolutionär islamism”; shia-muslimsk (Ruhollah Khomeini, ledare för den islamiska revolutionen i Iran) respektive sunni-muslimsk (Sayeed Qutb, ledande ideologi inom MB). Däremot behandlar Larsson inte Muslimska brödraskapets ”moderata” eller ”reformistiska” islamism, som är huvudsaken i Egyptsons avhandling, vilket ger Larssons framställning en viss obalans.
3 Inte desto mindre är MB:s politiska teori och strategi komplicerad och delvis motsägelsefull. Se avh. s. 37–40, 48–58, 114–138, 444–448, 476–480, 501–526, 547–562.
4 Jag anger i det följande bara författarnamn, tidning och datum för att vinna utrymme; inte artiklarnas rubriker. Om inget årtal anges avser jag 2023. När jag hänvisar till Egyptsons avhandling med ’avh. s. nn–nn’’ är det antingen för att ge underlag när jag uttalar mig om vad Egyptson säger, eller för att visa på det källmaterial som finns angivet på dessa sidor digitalt, och som läsaren därmed själv kan ta ladda ner och ta del av. Jag sätter oftast termerna ”islam” och ”muslimer” inom citationstecken för att idékritiskt framhäva att de oftast har oklar betydelse i det politiska språket (såväl till konnotation som denotation) eller har diametralt olika värdeladdning och innebörd beroende på användaren.
5 Ett urval kritiska inlägg, värda att läsa för att förstå debatten, är exempelvis Moa Berglöf (Sydsvenskan 10/2); Torsten Janson (Expressen 14/2); Elena Namli och Carl-Henric Grenholm Grenholm (Expressen 27/2); Mattias Gardell (Aftonbladet 1/3).
6 Ett urval positiva inlägg, värda att läsa för att förstå debatten, är exempelvis Evin Ismail (SvD 10/2); Magnus Ranstorp (SvD 15/2): Andreas Johansson-Heinö (Sydsvenskan 17/2); Aje Carlbom (Kvartal 22/2); Adam Cwejman (GP 1/3). Humoristiskt avväpnande är Farshid Jalavand i Sydsvenskan (15/2).
Varför är debatten om Sameh Egyptsons avhandling så upphetsad? 449
Jansons akademiskt genomförda argumentation, även om jag inte delar hans samlade avvägning mellan brister och förtjänster. Varje doktorsavhandling har både förtjänster och brister som måste vägas mot varandra och Torsten Janson uttalar sig tydligt om förtjänsterna, det vill säga att Egyptson har kartlagt ett nätverk som vi tidigare inte har haft empirisk kunskap om. Han menar också att Egyptsons analys av ideologin är kompetent utförd. Hans kritik gäller endast metoden, skriver han, men då gällande delarna organisation och praktisk poli
tik. Många av Torsten Jansons epigoner på det politiska fältet bortser från denna nyansering och ägnar sig i stället åt negativ attitydspridning utan närmare kunskap, som det verkar, om avhandlingens faktiska resultat eller metodiska uppläggning. Jag återkommer till Jansons bedömning nedan (avsnitt 7).
Den andra typen av kritik – bristande etik när Egyptson namnger personer – framkommer inte bara i mediedebatten utan också i de många anmälningar om oetisk forskning som har inkommit till universitetet från namngivna per soner inom det organisatoriska nätverket. Det ska nämnas att avhandlingen saknar etikprövningstillstånd. Handledarnas och författarens bedömning har varit att det inte har behövts. Samtliga personuppgifter består enbart av namn och organisationstillhörighet, såsom ”Nalin Pekgul, ordförande för s-kvinnorna”, ”Omar Mustafa, ordförande för islamiska förbundet” eller ”Jan Hjärpe, professor i islamologi”. Dessa uppgifter har hämtats från hemsidor eller andra medier, och de har samtliga offentliggjorts av personerna själva eller deras organisationer. De utgör därmed sådana personuppgifter som man bör få forska om enligt sedvanlig samtidshistorisk metod, vilket också tillåts i Lunds universitets Lathund för etikprövning (s. 11).
Avhandlingen är anmäld till Överprövningsnämnden för etikprövning (ÖNEP). Vilket utslaget kommer att bli är i skrivande stund oklart. Detsamma gäller de anmälningar som har inkommit till Lunds universitets rektor om vetenskaplig oredlighet och avvikelse från god forskningssed. Hur än utslagen kommer att bli i dessa båda processer, kommer de säkert att omtalas i den fortsatta debatten.
2. Varför har debatten varit så upphetsad?
Varför har intresset varit så stort och varför har debatten, särskilt från kritiskt håll, varit så känslomässigt laddad? Och varför har avhandlingen uppskattats från främlingsfientligt och islamfientligt håll? Avhandlingen har varit ”Hatad eller hyllad – inget däremellan” lyder rubriken på en artikel i LUM (Lunds universitets magasin, 4 april). Detta beror på, som jag ser det, att det i avhand
lingens kontext finns en sedan länge pågående politisk och ideologisk debatt om islam och islamism i Sverige, med starkt polariserade och konfliktlad dade ytterpositioner. Avhandlingen blir därför en katalysator som framkallar reaktioner. Debatten om avhandlingen blir en ingående del av den sedan länge
450 Mats Lindberg
pågående debatten om islam och islamism i Sverige, det jag i annat samman hang har kallat ”Islamismdebatten”.7
Varför är debatten om Sameh Egyptsons avhandling så upphetsad? 451
av Egyptsons undersökning. Vi kommer att möta denna generaliserande och essensialiserande bild flera gånger i det nedanstående.
452 Mats Lindberg
sprider samma extrema budskap. Där framställs ”islam” och ”muslimer” som ”vårt största utländska hot sedan andra världskriget”. Denna fientliga attityd till ”islam” och ”muslimer” återkommer även i ett senare, famöst uttalade från SD. Det var partisekreteraren Richard Jomshof som i en TV-debatt den 9 mars 2021 utbrast: ”Islam är enligt mig en avskyvärd ideologi och religion”, vilket uppre
Varför är debatten om Sameh Egyptsons avhandling så upphetsad? 453
rent empiriskt: Vilken islam tänker man på? Vilka räknas till ”muslimerna” i Sverige”? Är det rent allmänt alla invandrare från muslimska länder, både sekulära och kristna som man avser? Man verkar inte heller inse att en stor del av dem är sekulariserade, avståndstagande eller ganska ljumma till religionen islam?12 Vari består alltså det diffusa och generaliserade hotet?
454 Mats Lindberg
tillhörighet. Aldrig har de framhållit eller erkänt några organisatoriska kopp lingar till Muslimska brödraskapet, eller berättat om det speciella med deras ideologi, det vill säga MB:s politiska islam där ”islam” ses som en samhällsord ning med
Varför är debatten om Sameh Egyptsons avhandling så upphetsad? 455
tillhörigheten till MB, även om innebörden är dold för många vanliga läsare (se t.ex. avh. s. 501–508, 513–528).
456 Mats Lindberg
höjdpunkt, som ständigt hävdade att man ”inte tar direktiv från Moskva” och att man var ideologiskt och politiskt självständiga.) Mustafa tillägger i ett senare mejl till Sorgenfrei att det som attraherar honom är dessa ideologers ”med elvägsislam” (Sorgenfrei 2018: 146, 147). ”Medelvägen” är, som hos Kharraki ovan, ett centralt begrepp i MB:s ideologi och signalerar en tydlig ideologisk tillhörighet, som vi såg.
Varför är debatten om Sameh Egyptsons avhandling så upphetsad? 457
fober” när de i debattartiklar och böcker har kritiserat Islamiska förbundets ultrakonservativa kvinnosyn och dess fundamentalistiska politiska ideologi. De är inte ensamma i denna kritik som har förts fram av många imponerande personligheter i svensk debatt.19 Ännu värre blev det när de i samma andetag, som muslimer, lade fram tankar om hur man skulle kunna förena islam som religion med en modern livsstil i Sverige och Europa, och ville debattera möj
458 Mats Lindberg
5. Solidaritetsideologin
Varför är debatten om Sameh Egyptsons avhandling så upphetsad? 459
sammansvetsas toleransens och multikulturalismens islamsolidaritet. Båda talar i generaliserande och essentialiserande termer om ”muslimerna”, ena sidan ser dem som ett hot, som sagt, andra sidan ser dem som ett offer för diskriminering och utanförskap. Ju mer ”islam” och ”muslimer” angrips, desto mer måste ”islam och ”muslimer” försvaras. Så ser generaliserandets logik ut. Längst ut i debattens ömse poler finns de mest tydliga och radikala uppfatt
460 Mats Lindberg
(
Varför är debatten om Sameh Egyptsons avhandling så upphetsad? 461
solidaritetstanke särskilt stark; tanken om solidaritet med ”Jordens fördömda” som var titeln på Franz Fanons kultbok under 1960-talet. I dessa kretsar blir bland annat Palestinafrågan och staten Israels politik en laddad symbolfråga; vilket den också är för Muslimska brödraskapet och dess ikoniska ideologer Sayeed Qutb och Yusuf al-Qaradawi (enligt den ”moderate” al-Qaradawi en av de konflikter där militärt våld mot ”islams fiender” är både tillåtet och påbjudet). År 2009 formulerades det inom Broderskapsrörelsen ett manifest för ”En kristen vänster” där man lade en plattform för en islam-inkluderande och islam-normaliserande ideologi och politik. Där ingick som initiativtagare ordföranden för Broderskapsrörelsen/Tro och solidaritet (Peter Weiderud, uttalad beundrare av Brödraskapets radikalt islamistiska ideolog, Syeed Qutb) och den kommande ordföranden Ulf Bjereld (uttalad stödjare av Palestiniernas sak och med förståelse för Hamas, MB:s palestinska gren). Och 2011, som sagt, kom Broderskapsrörelsens namnbyte och ideologiska omsvängning i multire ligiös, men huvudsakligen pro-islamisk riktning, med självaste Omar Mustafa i styrelsen, sedermera också ordförande i Hjärta.
24 Se Lindberg, Mats, ”Postkolonial analys stödjer populismens syn på muslimer”, Respons nr 2/2020: 14–15.
462 Mats Lindberg
Denna islamvänster deltar också i den pro-islamiska, turkiska tankesmed jan SETA, med dess
teoretiska angrepp på ”Sveriges muslimer” och vill, helt enkelt, starkt försvara
25 Jag vill tillägga som förklaring, att Turkiet i dag har utvecklats till ett av få länder där Muslimska brödraskapet är välkommet efter nederlagen och förföljelserna i Mellanöstern efter 2013. Och att Turkiet allt mer lanserar kampen mot ”islamofobin” i Europa som stöd för regimen och för att mobilisera den stora gruppen turkiska väljare i främst Tyskland till stöd för president Erdogans strävanden att göra Turkiet till ett nytt centrum i den muslimska världen, såsom det var i det gamla Ottomanska riket. Se t. ex. Martha Lee, ”Turkey lobbies to outlaw Criticism of Islamism in Europe” (
Varför är debatten om Sameh Egyptsons avhandling så upphetsad? 463
denna upplevt utsatta och diskriminerade grupp. I deras ögon ifrågasätter avhandlingen den viktiga
464 Mats Lindberg
endast namn och organisatoriska uppdrag. Hans redovisning baseras enbart på uppgifter som personerna själva och deras organisationer har offentliggjort sedan länge. Det verkar mot denna bakgrund
Varför är debatten om Sameh Egyptsons avhandling så upphetsad? 465
förbundet, Abderisak Waberi (med flera framträdande positioner inom MB:s organisationsvärld, både i Sverige, på europeisk nivå och i Somalia) berömde statsministerns initiativ (DN 4/9 2007). Detta möte var kanske huvudsakligen symboliskt, men det hade föregåtts av andra kontakter och skulle följas av flera. Sammantaget legitimerar dessa möten Islamiska förbundets ställning å ena sidan gentemot invandrare från Mellanöstern, med stora bilder av glada statsministrar på förbundets hemsidor, och å andra sidan gentemot svenska politiker och myndigheter. Stora moskén på Söder blir ett symboliskt centrum för det man upplever som islam i Sverige, som sagt.
466 Mats Lindberg
Al Tawalbeh anställdes 2011 för att vara projektledare för det ettåriga projektet ”Tillsammans för Sverige” med lön från Svenska kyrkan, vilket ledde till pro tester inifrån kyrkan. Genomgående är att Svenska kyrkan i allt sitt material om religionsdialog och interreligiös samverkan talar om 500 000 eller 800 000 ”muslimer” i Sverige (beroende på årtal) samtidigt som man i dessa siffror inte skiljer mellan sekulära och kristna invandrare och de som ser ”islam” som en privatreligion, men framför allt inte urskiljer den minoritet som ser ”islam” som
Varför är debatten om Sameh Egyptsons avhandling så upphetsad? 467
styrelsemedlem, tillsammans med Mehmet Kaplan (ordförande i SUM, pressta lesperson för SMR, representerande Muslimska mänskliga rättighetskommittén, MMRK, senare minister som fick avgå 2016, av samma skäl som Omar Mustafa 2013). I Ship to Gaza har också flera ordföranden från Broderskapsrörelsen/Tro och solidaritet deltagit, såsom Ulf Carmesund, Evert Svensson och Ulf Bjereld. Den ovan nämnda Lamia Elamri tackas tillsammans med Mehmet Kaplan och Edda Manga, bland många andra, i förordet till Gardells bok
468 Mats Lindberg
den 20 april sätter sig Mattias Gardell och Edda Manga tillsammans med Omar Mustafa ”runt köksbordet” för att tala politik, en intim gest av personlig kontakt och vänskap. Man talar om socialdemokratisk politik och skildrar Mustafa som praktsosse. Inte med ett ord berörs frågan om islamism eller Muslimska brödraskapet.
Varför är debatten om Sameh Egyptsons avhandling så upphetsad? 469
Den religionsvetenskapliga islamforskningen, och vissa akademiska cen trumbildningar, har tagit på sig en solidaritetsideologiskt grundad uppgift, nämligen att stå för tolerans och solidaritet med muslimerna och religionen islam i Sverige och Europa. Jag ser inget fel i det, bara man är medveten om sin ideologiska tendens och inte låter den missleda omdömet eller utesluta vissa typer av forskningsfrågor och undersökningar. Det som motiverar islamfor skarna inom religionsvetenskapen är den osakliga och starkt negativa bilden av ”islam” som har framförts både från Pentagon och från högerextremistiskt håll i Europa , med dess brutala islamfientlighet, som vi mötte ovan. Man har velat rätta till denna ”enögda bild av islam” på olika sätt; till exempel genom att som Muhamad Fazlhashemi peka på islams många olika ansikten, eller som Jan Hjärpe betona de olika varianterna av islamism, eller som Mattias Dahlkvist lyfta fram en pacifistisk islamisk teolog och filosof, Wahiduddin Khan, centralt placerad i islamisk idétradition, med hans kritik av all politisk islamtolkning samt idén om en ”islamisk stat” (se avh. s. 33–34, särskilt not 2).
470 Mats Lindberg
De forskare utanför religionsvetenskapen, som har påpekat att de isla miska organisationerna i Sverige egentligen är politiska rörelser med en politisk agenda, som socialantropologen Aje Carlbom eller statsvetaren Magnus Ranstorp, har starkt ifrågasatts från religionsvetenskapligt håll. Att Islamiska förbundet skulle vara en gren av det transnationella MB har återkommande avvisats, antingen som konspirationsteoretiska fantasier eller som empiriskt ogrundade påståenden. En av de religionsvetenskapliga islamforskarna, teo logen vid Uppsala universitet, Emin Poljarevic (medförfattare i den turkiska rapporten
Varför är debatten om Sameh Egyptsons avhandling så upphetsad? 471
transnationell politiskt verksam organisation, är skrivna av statsvetare eller politiska historiker och inte religionsvetare (se avh. s. 48–49, särskilt not 35). Magnus Norell och Magnus Ranstorp är statsvetare, liksom undertecknad (inga jämförelser i övrigt); Aje Carlbom är politisk antropolog.
472 Mats Lindberg
Han missar också att erfarenheter av ”migration och globalisering” skapar nya former för ”
Varför är debatten om Sameh Egyptsons avhandling så upphetsad? 473
paradigmbundna synsättet förstärker därmed, och är en avgörande legitime ring av, den allmänna solidaritetsideologins grundsyn om religionen ”islam” och dess organisatoriska uttryck i Sverige som enbart ”trossamfund”.
474 Mats Lindberg
Appendix 1. Paradigmbegreppet
Varför är debatten om Sameh Egyptsons avhandling så upphetsad? 475
4.
476 Mats Lindberg
Appendix 2. Skiss över två discipliners paradigm rörande Muslimska brödraskapet (MB)
Islamologi/religionsvetenskap Politologi/statsvetenskap
Bild av ”världen” inom disciplinen eller forskningsområdet
Förebildliga studier som avgränsar och upprättar forsknings området och
forskningsobjektet
En ”värld” av religion.
Religiösa system med tros satser, ritualer och symboler. Kyrkor, församlingar, religiösa ledare och utövare.
Religionshistorisk, religions sociologisk eller teologisk litteratur om ”islam” som religion, eller muslimer som religionsutövare. MB som ett nutida fall av religionen islam och dess historiska utveckling.
En ”värld” av politik.
Politiska regimer, aktörer, händelser och processer. Konflikt och samarbete. Intressemotsättningar, maktkamp och idéstrid.
Statsvetenskaplig eller politisk-historisk litteratur. MB som en politisk rörelse med ”islamism” som politisk ideologi. Uppkommen i en viss social och politisk kontext. I konflikt och/eller samarbete med regimer respektive andra politiska aktörer.
Metodsyn Humanistisk
samhällsvetenskaplig, främst
”förstående” (hermeneutiskt
undersökande).
Begreppsvärld Religionsvetenskaplig:
Tro och troende, religiösa behov,
religionsutövande, mission,
religiös aktivism, religiös
förändring, religionsdialog,
väckelsetradition, ekumenik,
sekulariseringsprocesser m.m.
Etik och grundvärden Religion som värde. Latent negativ mot ateism som
ideologi eller en sekulär
samhällsutveckling. Religiös
pluralism som värde. Positiv
värdering av islam i Europa.
Humanistisk
samhällsvetenskaplig,
främst ”förklarande” (kausalt undersökande).
Politikvetenskaplig:
Politiskt beteende, politiska attityder, politisk aggregering, intresseorganisationer,
politiska partier, kaderparti, massparti, maktkamp, politisk ideologi, politisk elit, auktoritär regim, internationellt politiskt system, offentlig förvaltning, politisk polarisering, politiskt samförstånd, idékonflikt, intressekonflikt, m.m.
Demokrati som värde. Latent negativ mot auktoritära system och auktoritära
ideologier. Politisk pluralism som värde. Positiv värdering av liberaldemokratiska rörelser i auktoritära system. Negativ värdering av islamism, såsom en auktoritär politisk ideologi, särskilt revolutionär islamism.
Varför är debatten om Sameh Egyptsons avhandling så upphetsad? 477
Referenser
Referenser
Adamson, Göran, 2017. The Trojan Horse. A Leftist Critiques of Multiculturalism in the
West. Great Britain: Amazon.
Bergman, Helene, 2017. Förortens grupp 8. 2000-talets kvinnokamp. Göteborg:
Beijbom Books.
Bergman, Helene, 2021. Den politiska rättegången. Vulkan.
Bourdieu, Pierre, 1977. Outline of a theory of Praxis. Cambridge: Cambridge
University Press.
Bourdieu, Pierre, 1994. “Structures, Habitus, Power”, in Dirks, Nicholas B., Eley, Geoff
& Ortner, Sherry B. (eds), Culture/Power/History: A Reader in Contemporary Social
Theory. Princeton: Princeton University Press.
Brante, Thomas, 1980. Vetenskapens struktur och förändring. Nora: Doxa.
Carlbom, Aje, 2003. The Imagined versus the Real Other. Multiculturalism and the
Representation of Muslims in Sweden. Lund Monographs in Social Anthropolgy 12,
Lunds universitet.
Fleck, Ludwik, 1935/1997. Uppkomsten och utvecklingen av ett vetenskapligt faktum.
Inledning till läran om tankestil och tankekollektiv. Stockholm/Stehag: Brutus
Östlings bokförlag Symposion.
Gadban, Hanna, 2015. Min Jihad. Jakten på liberal islam. Stockholm: Fri tanke.
Gardell, Mattias & Muftee, Mehek, 2018. “Sweden”, i Barakli, Enez & Hafez, Farid
(eds), European Islamophobia Report 2017. Ankara: SETA, Foundation for Political,
Economic and Social Research, s. 617–646.
Gardell, Mattias, 2011. Islamofobi. Stockholm: Leopard förlag.
Gerle, Elisabeth, 1999. Multikulturalism för vem? Nora: Nya Doxa.
Hirsi Ali, Ayaan, 2015. Reformera islam. Stockholm: Albert Bonniers förlag.
Kuhn, Thomas, 1970. The Structure of Scientific Revolutions. 2nd edn. Chicago:
University of Chicago Press (1st edn. 1962).
Lakatos, Imre & Musgrave, Alan (eds), 1970. Criticism and the Growth of Knowledge.
Cambridge: Cambridge University Press.
Lee, Martha, 2022. ”Turkey lobbies to outlaw Criticism of Islamism in Europe”, i Focus
on Western Islamism, 15/12.
Lindberg, Mats, 2018a. ”The VDP-triad in ideational analysis. Toward a general theory
of ideological thought-content (Part I)”, Statsvetenskaplig tidskrift, 2018/2: 277–362.
Lindberg, Mats, 2018b. ”The VDP-triad in ideational analysis. Toward a general theory
of ideological thought-content (Part II)”, Statsvetenskaplig tidskrift, 2018/3–4:
435–556.
Lindberg, Mats, 2020. ”Postkolonial analys stödjer populismens syn på muslimer”,
Respons nr 2/2020: 14–15.
Lindberg, Mats, 2023. ”Vetenskaplighet och normativ relevans. Distanserat
engagemang som grundhållning”, s. 191-248 i Bennich-Björkman, Li, Gustavsson,
Sverker & Lindberg, Mats (red.), Hålla huvudet kallt. Distanserat engagemang i en
uppjagad tid. Göteborg: Daidalos.
Pekgul, Cheko & Pekgul, Nalin, 2014. Jag är ju svensk. Borås: Recito förlag.
Poljarevic, Emin, Ardin, Anna & Irving, Mattias, 2022. ”Sweden”, s. 573–596 i Barakli,
Enez & Hafez, Farid (eds), European Islamophobia Report 2021. Austria: Leopold
Weiss Institute/SETA,.
478 Mats Lindberg
Sandelin, Magnus, 2022. ”Svenska aktivister som går Erdogans ärenden”, Doku, 25
september.
Sorgenfrei, Simon, 2017. Islam i Sverige. De första 1300 åren. Stockholm: Myndigheten
för stöd till trossamfund.
Thurfjell, David & Wilander, Erika, 2023. Postmuslimer. Om sekularitet i ett
mångreligiöst Sverige. IMS rapportserie: 6. Södertörns högskola.
Törnebohm, Håkan, 1975. Inquiring Systems and Paradigms. Department of
Philosophy, Linguistics and Theory of Science, University of Gothenborg, Report
no. 72.
Törnebohm, Håkan, 1983. Studier av kunskapsutveckling. Nora: Doxa.
Vidino, Lorenzo, 2020. The Closed Circle. Joining and Leaving the Muslim Brotherhood
in the West. New York: Columbia University Press.
Wickström, Mats, 2015. The Multicultural Moment. The history and Idea and Politics
of Multiculturalism in Sweden in Comparative, Transnational and Biographical
Context, 1964–1975. History Department